Inlägg 12
Någonstans. Ingenstans. Vart är jag på väg? Jag känner inte marken under mig. Jag flyger igen. Är jag fri?
Infierno
Inlägg 11
Släpp ut mig, jag måste upp. Himlen väntar. Jag lever. I infierno. Jag måste upp. Till himlen där änglarna väntar. Min stadsnatt är vacker. Den kommer tillsammans med mörkret: kall och oändligt lång. Den omfamnar mig med kylan. Jag ser bara svart. Alla sover, förutom jag, för-utom vi. Ni lämnar mig. Gång på gång blir jag besökt och lämnad. Ni kommer tillbaka. I stadens ljus, på natten då tårarna inte syns. På natten syns ingenting. Det är där jag lever. Och därför lever jag inte. Jag är genomskinlig. I ett infierno. Nästa gång ni går är det fan jag som ska lämna er. Jag ska resa mig upp och flyga iväg, från natten till himlen.
Släpp ut mig, jag måste upp. Himlen väntar. Jag lever. I infierno. Jag måste upp. Till himlen där änglarna väntar. Min stadsnatt är vacker. Den kommer tillsammans med mörkret: kall och oändligt lång. Den omfamnar mig med kylan. Jag ser bara svart. Alla sover, förutom jag, för-utom vi. Ni lämnar mig. Gång på gång blir jag besökt och lämnad. Ni kommer tillbaka. I stadens ljus, på natten då tårarna inte syns. På natten syns ingenting. Det är där jag lever. Och därför lever jag inte. Jag är genomskinlig. I ett infierno. Nästa gång ni går är det fan jag som ska lämna er. Jag ska resa mig upp och flyga iväg, från natten till himlen.
Pappa
Inlägg 10
Pappa,
Pappa,
Jag står här mitt framför dig. Men du ser mig inte. Din blick flackar och ditt huvud är lutat nedåt. Jag ser att dina ögonbryn är rynkade och du drar handen genom håret. Jag förstår att du tänker. Det ser ut som om du tänker hårt. Du går rakt förbi mig.
– Hej, jag ..., hinner jag få fram, innan du är inne i vardagsrummet framför tv:n.
Jag vill skrika, putta till dig, så att du ser mig. Du sitter böjd framför tv:n. Det gör du nästan alltid när du är hemma. Jag går till hallen och sneglar på dig därifrån. Du reser dig och går till barskåpet. Telefonen ringer. Du svär, suckar, ser mig, för en sekund. Jag ler, men du hinner inte se det. I Stället tar du en klunk och väljer att prata i telefonen. Du ser mig inte längre. Jag går fram till dig. Ställer mig bredvid, knackar med fingret på din rygg. Du viftar bort mig.
– Schhhh, säger du.
Du slutar prata i telefonen. Du ser mig igen, men fort ser du bort igen och går fram och tillbaka. Tittar i golvet, går fram till tv:n och ser in i rutan igen. Jag vill stänga av den där dumma apparaten och kasta bort din telefon. Jag tar ett djupt andetag och ser på dig och säger försiktigt:
– Hej.
Du ser på mig. Men du är inte glad. Du har sett mig igen, men du ler inte. Är du inte glad att se mig?
– Hej, gumman. Du får vänta, jag är upptagen.
Du vänder huvudet mot tv:n igen. Jag skulle kunna sätta på mig finare kläder. Skulle du se mig mer då? Eller sträcka fram skolböckerna med läxan gjord, så att du säger att jag är bra, duktig. Såg du inte att jag hade fläta i håret? Och sen fortsätter du med tv-tittandet. Jag går därifrån, in på mitt rum, stoppar ned läxan i ryggsäcken och stänger den. Jag släpper ut håret och tar på mig nattlinnet. Tar en bok och kryper ned under täcket. Bokens ord tar mig med på en resa till en annan värld där blommorna växer vilt och regnbågen syns. Där finns hundar och hästar med vingar. De kan flyga. Och jag hoppar upp på en av ryggarna och flyger rakt in i regnbågen. Jag kliver av där uppe och ser andra barn. Ensamma och tillsammans. De har flätor och skolböcker i sina ryggsäckar. Här vill jag stanna. Jag blir varm i magen och somnar.
Du
Inlägg 9
R, vem är du? Vill du bara väl? Jag vill tro på dig. Jag vill våga låta dig ta mig med till en bättre värld. Någonstans. Jag vet inte var. Men det spelar ingen roll. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte om var. Jag är redan förlorad. Och himlen är min.
R, vem är du? Vill du bara väl? Jag vill tro på dig. Jag vill våga låta dig ta mig med till en bättre värld. Någonstans. Jag vet inte var. Men det spelar ingen roll. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte om var. Jag är redan förlorad. Och himlen är min.
Genomskinlig
Inlägg 8
Min hud är genomskinlig, som av glas. Minsta knuff och jag går sönder. Väggarna faller över mig. Jag vill riva sönder tapeterna med mina naglar. Riva så att det blöder på väggen. Jag vill måla upp monstrena från mina mardrömmar med blodet och riva sönder dem. Skrika ”Lämna mig ifred”. Nu stannar ni på pappret och när jag knöglat ihop er,ska ni vara borta för all tid. Det blåser kallt och vinden gör mig okapabel att röra mig. Jag klär av mig naken, igen. Men den här gång är det på riktigt, mer naket än aldrig förr, för nu klär jag av mig i mitt innersta rum. Jag skriver ur själen. Här. Till er.
Min hud är genomskinlig, som av glas. Minsta knuff och jag går sönder. Väggarna faller över mig. Jag vill riva sönder tapeterna med mina naglar. Riva så att det blöder på väggen. Jag vill måla upp monstrena från mina mardrömmar med blodet och riva sönder dem. Skrika ”Lämna mig ifred”. Nu stannar ni på pappret och när jag knöglat ihop er,ska ni vara borta för all tid. Det blåser kallt och vinden gör mig okapabel att röra mig. Jag klär av mig naken, igen. Men den här gång är det på riktigt, mer naket än aldrig förr, för nu klär jag av mig i mitt innersta rum. Jag skriver ur själen. Här. Till er.
Sanningen
Inlägg 7
Nu ska jag berätta. Nu börjar resan då världen ska få veta. Vem han egentligen är och vad fan han sysslar med. Jag skulle kunna sätta dit den jäveln. Jag vet var han har allt: kokain, gräs, LSD, ectasy. Jag vet också att han har en hel hög med pass från olika länder. Han har mitt pass och foton på många tjejer i en pappers-låda högst upp i en av garderoberna. En kväll hade han och spanjoren, en annan idiot, suttit där och blivit höga, skrattat och kommenterat alla tjejerna. De var många som var yngre än mig. De kom från Rumänien, Bulgarien, Ukraina ... Jag minns inte alla, men jag kommer ihåg när de satte betyg på dem. Typ Ana, sexton, från Bulgarien en sjua, för hon sög dåligt, men hade en bred anal. Och så där höll de på. De skrev ned det på baksidan av varje foto, som en lek. Jävla galningar. Fatta! Och där satt jag och kollade på tv samtidigt, som om det var helt normalt. Jag var helt borta, avtrubbad och död på nåt sätt. Vad skulle jag göra? Det är klart jag knarkade och drack. Jag stängde av och låtsades som ingenting. Tills den där dagen när jag på nåt konstigt sätt fick mod till mig att bara dra. Och nu flyger jag fritt.
Nu ska jag berätta. Nu börjar resan då världen ska få veta. Vem han egentligen är och vad fan han sysslar med. Jag skulle kunna sätta dit den jäveln. Jag vet var han har allt: kokain, gräs, LSD, ectasy. Jag vet också att han har en hel hög med pass från olika länder. Han har mitt pass och foton på många tjejer i en pappers-låda högst upp i en av garderoberna. En kväll hade han och spanjoren, en annan idiot, suttit där och blivit höga, skrattat och kommenterat alla tjejerna. De var många som var yngre än mig. De kom från Rumänien, Bulgarien, Ukraina ... Jag minns inte alla, men jag kommer ihåg när de satte betyg på dem. Typ Ana, sexton, från Bulgarien en sjua, för hon sög dåligt, men hade en bred anal. Och så där höll de på. De skrev ned det på baksidan av varje foto, som en lek. Jävla galningar. Fatta! Och där satt jag och kollade på tv samtidigt, som om det var helt normalt. Jag var helt borta, avtrubbad och död på nåt sätt. Vad skulle jag göra? Det är klart jag knarkade och drack. Jag stängde av och låtsades som ingenting. Tills den där dagen när jag på nåt konstigt sätt fick mod till mig att bara dra. Och nu flyger jag fritt.
Djupt in
Inlägg 6
Djupt in i dig ska den komma. Lika djupt som du har varit i mig. Lika ont på dig ska det göra, som det gjort på mig. Lika hårt ska jag pressa in den, som du gjort i mig. Lika mycket ska du gå sönder inuti som jag gjort varje gång du tagit makten över mitt inre. Förstöras inifrån. Som jag gör. Riktigt lång och stor ska den vara. Vass och blänkande. Sen ska du inte kunna göra illa mig mer. Du ska ruttna långsamt. Odören av din ruttnande själ kommer att få dig att välja att sluta andas. Du kommer inte att orka se ditt inre. Jag kommer att stå bredvid och se på. Sparka på dig när du ligger, precis som du gjort på mig. Jag tänker skratta åt dig. Njuta av att se hur du blir ett med marken. Hela ditt väsen kommer att försvinna i en mörk stinkande pöl. Jag kommer att trampa på den. Duvorna gör mig sällskap och både dricker upp dig och lämnar sin avföring på dig. Du ska ruttna i helvetet. För det är där du hör hemma.
Djupt in i dig ska den komma. Lika djupt som du har varit i mig. Lika ont på dig ska det göra, som det gjort på mig. Lika hårt ska jag pressa in den, som du gjort i mig. Lika mycket ska du gå sönder inuti som jag gjort varje gång du tagit makten över mitt inre. Förstöras inifrån. Som jag gör. Riktigt lång och stor ska den vara. Vass och blänkande. Sen ska du inte kunna göra illa mig mer. Du ska ruttna långsamt. Odören av din ruttnande själ kommer att få dig att välja att sluta andas. Du kommer inte att orka se ditt inre. Jag kommer att stå bredvid och se på. Sparka på dig när du ligger, precis som du gjort på mig. Jag tänker skratta åt dig. Njuta av att se hur du blir ett med marken. Hela ditt väsen kommer att försvinna i en mörk stinkande pöl. Jag kommer att trampa på den. Duvorna gör mig sällskap och både dricker upp dig och lämnar sin avföring på dig. Du ska ruttna i helvetet. För det är där du hör hemma.
Systrar
Inlägg 5
Jag stack. Jag gömde mig. Jag kände friheten. Jag var modig. Stark. Men han hittade mig, slog nästan ihjäl mig. Men jag lever. Jag är en överlevare och jag ska döda honom. Jag ska skära av honom både kuken och tungan.
Jag stack. Jag gömde mig. Jag kände friheten. Jag var modig. Stark. Men han hittade mig, slog nästan ihjäl mig. Men jag lever. Jag är en överlevare och jag ska döda honom. Jag ska skära av honom både kuken och tungan.
Jag är en vinnare
Inlägg 4
Jag är bra. Jag är så jävla bra. Så stolt över mig själv. För att jag vågat, för att jag tagit ett steg i rätt riktning, för att min vilja kommer att vinna över rädslorna. Världen ska fan få se att jag kan, jag ska visa den. Jag ska vinna och jag ska kliva över honom sen när han ligger ner. Han kommer att dra mig i benen, be om nåd, men jag kommer bara att skaka av mig honom. Som han gjort med mig. Sparkat mig som en klängig katt som behövt kel och i stället fått en sko i ansiktet.
Jag är bra. Jag är så jävla bra. Så stolt över mig själv. För att jag vågat, för att jag tagit ett steg i rätt riktning, för att min vilja kommer att vinna över rädslorna. Världen ska fan få se att jag kan, jag ska visa den. Jag ska vinna och jag ska kliva över honom sen när han ligger ner. Han kommer att dra mig i benen, be om nåd, men jag kommer bara att skaka av mig honom. Som han gjort med mig. Sparkat mig som en klängig katt som behövt kel och i stället fått en sko i ansiktet.
Nu är det min tur och jag vägrar ge mig. Jag tror på mig själv. Som människa, som kvinna med en framtid. På egna ben. Starka ben, utan varken stavar eller kryckor.
Blod kanske rinner från mina sår men det kommer att torka, läka, bli en skorpa och ramla bort. Det kanske gör ont att gå, men jag måste. Jag vet att jag kommer att orka. Och till slut kommer det inte att göra ont längre, därför att jag har vant mig vid smärtan. Du kan slå mig, sparka mig, men jag kommer inte att känna det längre. Det är bara färger. Blått, lila, rött. Men du når inte mitt inre. Insidan kan du aldrig mer göra illa.
Du betyder ingenting för mig längre. Jag tycker faktiskt synd om dig. Du är mer trasig än vad jag är.
Och vet du, den största skillnaden är att jag håller på att läka ihop, men det gör inte du. Därför att dina sår sitter på insidan och du har sålt dig till demonerna, medan jag fortfarande slåss mot dem i stället.
I stunder vill jag slå tillbaka, också sparka dig tills du blöder, men jag väljer i stället att gå ifrån dig. Det är inte min lott att ta emot mer skit. Jag tycker synd om dig och hoppas för din skull att du hittar tillbaka till dig själv någon dag, att du hittar ett sätt att läka på. Om det inte redan är för sent.
Adjö Andrei.
För alltid.
Nu går jag och kommer inte tillbaka. Jag springer. På haltande ben. Och vänder mig inte om. Det är min tid nu. Det är mitt år i år. Och jag ska fan i helvete göra det till en väg upp. Upp och bort från det skitliv du har gett mig.
Så dra åt jävla helvete, ditt as och om du väljer att göra fler illa, hoppas jag att din själ förblöder.
Du betyder ingenting för mig längre. Jag tycker faktiskt synd om dig. Du är mer trasig än vad jag är.
Och vet du, den största skillnaden är att jag håller på att läka ihop, men det gör inte du. Därför att dina sår sitter på insidan och du har sålt dig till demonerna, medan jag fortfarande slåss mot dem i stället.
I stunder vill jag slå tillbaka, också sparka dig tills du blöder, men jag väljer i stället att gå ifrån dig. Det är inte min lott att ta emot mer skit. Jag tycker synd om dig och hoppas för din skull att du hittar tillbaka till dig själv någon dag, att du hittar ett sätt att läka på. Om det inte redan är för sent.
Adjö Andrei.
För alltid.
Nu går jag och kommer inte tillbaka. Jag springer. På haltande ben. Och vänder mig inte om. Det är min tid nu. Det är mitt år i år. Och jag ska fan i helvete göra det till en väg upp. Upp och bort från det skitliv du har gett mig.
Så dra åt jävla helvete, ditt as och om du väljer att göra fler illa, hoppas jag att din själ förblöder.
Flickan
Inlägg 3
Kom, min flicka. Kom till snälla farbrorn så ska jag hjälpa dig. Kom in i min fina bubbla. Ser du vilken fin rosa färg den har? Jag kan hjälpa dig att hitta ett bra liv. Kom! Du ska bara ge mig någonting först. Bara litegrann. Där. Lite mer. Så där ja, duktig flicka. Efteråt ska du få en fin belöning.
Kom, min flicka. Kom till snälla farbrorn så ska jag hjälpa dig. Kom in i min fina bubbla. Ser du vilken fin rosa färg den har? Jag kan hjälpa dig att hitta ett bra liv. Kom! Du ska bara ge mig någonting först. Bara litegrann. Där. Lite mer. Så där ja, duktig flicka. Efteråt ska du få en fin belöning.
Frihet
Inlägg 2
Frihet. Vad är frihet? Jag vet. Nu vet jag. I några minuter har jag känt den. Den rusar runt i mina vener som en drog. Fyller mig med energi och styrka, till och med glädje. Jag ler. Kan inte låta bli att le. Fötterna springer fast jag är trött. Magen kurrar men jag känner inte hungern. Jag är så upptagen av den nya känslan. Jag har fått luft under vingarna. Jag lyfter. Jag är på väg. Bort.
Frihet. Vad är frihet? Jag vet. Nu vet jag. I några minuter har jag känt den. Den rusar runt i mina vener som en drog. Fyller mig med energi och styrka, till och med glädje. Jag ler. Kan inte låta bli att le. Fötterna springer fast jag är trött. Magen kurrar men jag känner inte hungern. Jag är så upptagen av den nya känslan. Jag har fått luft under vingarna. Jag lyfter. Jag är på väg. Bort.
Fjärilen och höken
Inlägg 1
Han sa att han inte skulle äta upp mig, han skulle ta hand om mig. Han sa att jag var hans ögonsten. Han sa att jag var fin. Jag trodde honom. Men han knöt fast mig. Höken höll sig lugn då. Blundade. Men mina vingar blev trasigare och trasigare och snart kunde jag inte flyga. Han somnade. Då slet jag mig loss. Utanför bländades jag av solen och visste inte åt vilket håll jag skulle ta vägen. Jag hade flugit ut. Till de andra fjärilarna. Och småfåglarna. På fältet. Fri. Som en fjäril ska vara.
Han sa att han inte skulle äta upp mig, han skulle ta hand om mig. Han sa att jag var hans ögonsten. Han sa att jag var fin. Jag trodde honom. Men han knöt fast mig. Höken höll sig lugn då. Blundade. Men mina vingar blev trasigare och trasigare och snart kunde jag inte flyga. Han somnade. Då slet jag mig loss. Utanför bländades jag av solen och visste inte åt vilket håll jag skulle ta vägen. Jag hade flugit ut. Till de andra fjärilarna. Och småfåglarna. På fältet. Fri. Som en fjäril ska vara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)